Hur diagnostisera ångest
•
Vad är ångest?
Ångest är en naturlig reaktion vid fara men triggas även av andra komponenter, som inte utgör någon direkt fara1. Symtomet ångest kan drabba alla vid olika tillfällen i livet. När ångesten börjar påverka och begränsa vardagen, blir den sjuklig och kallas då ångestsyndrom.2 Ångest upplevs ofta som obehagligt men är helt ofarligt.1 Det finns hjälp att få mot ångest.
Om ångest
Ångest kan beskrivas som det som händer i kroppen när man upplever ett hot1, som en slags larmreaktion som styrs av det autonoma nervsystemet och som inte går att kontrollera med viljan. Att få ångest eller att bli rädd är naturliga reaktioner vid en hotande fara och är kroppens sätt att snabbt samla energi för att klara en utmaning1. Försvarsreaktionerna och beredskapen i kroppen höjs ifall man skulle behöva fly eller försvara sig1.
Den där extra energin som genereras vid ångest och rädsla kan behövas vid en verkligt fara, men om faran endast finns i tankarna, kan symtomen som ång
•
Rätt ångestdiagnos avgör behandling
– Första linjens psykiatri är i primärvården. Den första åtgärden där är att utesluta somatisk sjukdom, det är primärvårdens arbetsuppgift.
Det är också anledningen till att Akademiskt primärvårdscentrum, APC, i större utsträckning kommer att erbjuda olika utbildningsinsatser inom första linjens psykiatri för just primärvården.
– Även om psykisk sjukdom kan vara handikappande för den enskilda människan kan många av dem få den hjälp de behöver i primärvården. Första steget i undersökningen är att utesluta att besvären beror av någon somatisk sjukdom och det är primärvården bäst på att göra. De flesta behöver inte en specialist i psykiatri.
Han är dock noga att påpeka att barn och ungdomar med läkemedelsbehandling alltid ska skötas inom barn- och ungdomspsykiatrin, vilket också anges i Kloka listan.
SSRI är fortsatt förstahandsbehandling för sjukdomarna ovan, medan duloxetin rekommenderas i andra hand vid generaliserat ångestsyndrom.
Ställ kor
•
Egenvårdsprogram
Detta poängantal tyder på en situation där ångestsymtomen är lindriga.
Ångestsymtom inkluderar bland annat ökad oro och rädsla för framtiden samt att man ältar bekymmer. Även rastlöshet, nervositet och kroppsliga symtom såsom hjärtklappning och darrning är typiska symtom på ångest
När symtomen är milda finns det vanligtvis stunder i vardagen när ångesten inte framträder. Att tidvis känna ångest är en naturlig och normal del av livet. Det är kroppens sätt att varna oss om obehagliga och potentiellt farliga situationer. I detta fall är ångesten förknippad med vissa specifika obehagliga situationer eller livshändelser.
Om ångesten ändå känns störande kan man få information om ångest och lära sig sätt att få den under kontroll genom egenvårdsprogrammet för ångest eller egenvårdsprogrammet för unga med ångest. Mer information om att uppsöka vård får du i avsnittet Mentalvårdstjänster.
Ibland är det något annat än ångest som gör att man mår dåli