Hur många kilo svängning
•
Å ena sidan kan det vara bra att hålla koll på sin vikt. I teorin kan du nämligen då fånga upp en viktökning, innan fem kilo plötsligt blir 15, vilket ju är din oro.
Jag har, precis som du, ett lite komplicerat förhållande till att väga mig. I perioder ställer jag undan min våg helt, i andra perioder tar jag fram den.
Under en av dessa perioder fick jag faktiskt en aha-upplevelse. Jag hade börjat äta en ny sorts granola. Den var sååå god! Det visade sig snabbt på vikten, och då blev jag tvungen att inse att det inte funkade att lägga på ett halvt kilo honungsrostad topping på min yoghurt varje morgon. Det fick bli en söndagsfrukost-lyx. Synd! Men det var tack vare vågen jag upptäckte det.
Läs också: Hur går man ner i vikt snabbt?
Å andra sidan kan det bli en stressfaktor att väga sig i tid och otid. Och det kan säga mer om hur mycket vätska din kropp har samlat på sig, eller var du är i din cykel, än om du har gått upp i vikt på grund av fett.
Egentligen spelar ju inte sif
•
Fjäderns svängningstid
Formeln för fjäderns svängningstid skrivs som
\[ T = 2\pi \sqrt{\frac{m}{k}}\]
Där \(T\) är tiden och \(m\) är massan och \(k\) är fjäderkonstanten.
Tiden för en period
När vi menar en period menar vi att massan hinner göra en svängning och sedan tillbaka till ursprungsläget.
Det spelar således ingen roll var perioden börjar, så länge den slutar på samma ställe. Om vi tittar på fjäderns rörelse och försöker räkna perioder kan det vara lättare att ta topplägen eller bottenlägen, medan vi i något annat sammanhang kanske hellre har att en period startar då positionen inte är förskjuten från jämviktsläget.
Exempelberäkning av svängningstid för en fjäder och massa
En fjäder med fjäderkonstanten 44.6 N/m hängs upp i taket. Längst ner i fjädern sätts en massa på 2.17 kilo, hur lång tid tar en svängningstid?
Vi nyttjar formeln rakt av helt enkelt. In med massan och fjäderkonstanten i formeln.
\[ T = 2\pi \sqrt{\frac{2.17}{44.6}} \approx 1.39~\text{s.}\]
•
Observatoriet Ligo konstruerades för att registrera gravitationsvågor från bland annat kolliderande svarta hål. Men själva instrumenten har också kommit till användning för att studera annan grundläggande fysik. De båda instrumenten som utgör Ligo är uppbyggda med fyra kilometer långa vakuumrör, med speciella högteknologiska speglar i ändarna. Nu har en forskargrupp med medlemmar från bland annat USA och Australien lyckats få en av speglarna i Ligo att närma sig gränsen för hur stilla det är fysiskt möjligt att vara.
– Det är ett mycket imponerande experiment. För några decennier sedan hade ingen trott att detta skulle vara möjligt med ett så massivt objekt, säger Witlef Wieczorek, som leder en forskargrupp i kvantteknologi vid Chalmers tekniska högskola.
På kvantmekanisk nivå är allt svängningar och vibrationer, och det går inte att få bort dem helt och hållet. Det mest stillastående tillståndet som finns kallas för grundtillståndet, och det här experimentet lyckas få spegeln rek