Hur viktig är idrotten

  • Vad är idrott
  • Hur påverkar träning kroppen fysiskt och psykiskt
  • Fysisk och psykisk hälsa

    • •

    Mer idrott och hälsa i grundskolan

    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utöka ämnet idrott och hälsa i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.

    Den psykiska och fysiska ohälsan ökar i Sverige. Barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. Ska den generation som växer upp nu bli en frisk generation så måste trenden med ökande fetma och minskad aktivitet vändas. Här behöver det göras åtgärder lokalt, regionalt och nationellt för att tillsammans ta ansvar för att barn och unga får en hälsosam skolgång där de får möjligheten att lära sig de positiva effekterna av att röra på sig och leva hälsosamt.

    Sambandet mellan fysisk aktivitet och elevers prestation i skolan har kunnat konsta­teras vara stort i flera rapporter.[1]

    Tidigare innehöll läroplanen för grundskolan 500 timmar skolidrott. Moderaterna la redan 2016 tillsammans med övriga allianspartier förslag om att utöka ämnet idro

    •

    Positiva effekter

    Hälsoekonomiska vinster

    Forskning visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kan följande hälsovinster och besparingar förväntas:

    • 5 ungdomar kommer inte drabbas av depression.
    • 25 ungdomar kommer inte ha symtom som magont, huvudvärk med mera.
    • En mindre besparing görs i sjukvården för ett antal färre läkarbesök och mindre konsumtion av antidepressiva läkemedel.
    • Skolresultat kommer att förbättras för minst 5 elever tack vare mindre sjukdom/symtom.

    Världshälsoorganisationen WHO har i en rapport räknat ut vad bristen på fysisk aktivitet kostar olika länder, i form av sjukdomar och vårdkostnader som vi hade kunnat undvikas om vi rörde oss mer. För Sveriges del handlar det om 1,3 miljarder kronor årligen. Den här rapporten visar vilken enorm potential som finns i att satsa på fysisk aktivitet.

    H&a

    •

    Elevers utveckling i idrott och hälsa kan mätas genom upplevd självtillit

    Upplevelsen av självtillit och delaktighet kan till och med vara viktigare för eleven än betyget, enligt en nyligen presenterad avhandlingsstudie av Karin Bertills. För elever med funktionsnedsättningar kan idrottsundervisningen innebära särskilda utmaningar av olika slag; fysiska, sociala, emotionella och kognitiva.

    Jämförelse mellan tre elevgrupper

    Elever i årskurs 7 fick besvara en enkät där de skattade sin känsla av självtillit, när det gäller att generellt klara sitt skolarbete men också specifikt i ämnet idrott och hälsa. Dessutom skattade de sitt vardagsfungerande och sin vilja att delta i skolämnet idrott och hälsa. I fokus stod tre elevgrupper. I den första gruppen fanns 30 elever som hade diagnosticerade funktionsnedsättningar; fysiska, neuropsykiatriska och/eller intellektuella. Deras årskurs 6-betyg i idrott och hälsa representerade hela skalan, betyg A-F. Övriga deltagande elever var fördelade