Hur har latin påverkat


  • Latin översätt
  • Latinska uttryck
  • Germanska språk
  • Latinet-språket som lade grunden till västerlandetAV ANDERS PILTZLatinet blev normen när Karl den store blåste liv i det gamla romerska imperiet på 800-talet. Knappast någons modersmål, men skriftspråk för många folk – och en förutsättning för den västeuropeiska kulturens dominans.När folkvandringarna på 300-talet började skölja ner över Europa försökte det romerska imperiet förtvivlat försvara sig. Det blev en hopplös kamp. I öst lyckades det överleva genom att förvandla sig till ett bysantinskt imperium kring Konstantinopel, med grekiskan som förmedlande språk. I väst bröt det samman och ersattes av en mosaik av s k barbariska kungadömen, ostrogoterna och langobarderna i Norditalien, visigoterna i Spanien, vandalerna i Nordafrika, burgunderna och frankerna i Gallien, våra dagars Frankrike.Administrationens sammanbrott ledde också till grammatikens. Ett riksspråk är som en dialekt med en armé i ryggen. Bara makthavare kan ställa upp grammatiska normer och kräva att de följs.

    Lånord i svenskan

    Latinet har försett oss med nya ord i tusentals år. Några av de äldsta latinska lånorden, som vin (från vinum), lånades in till urnordiskan redan under de första århundradena e.Kr. Latinet ligger även bakom en del mer moderna ord, dator kommer till exempel från latinets dator ’givare’.

    Efter romarrikets fall på 400-talet behöll latinet en stark ställning i den kristna kyrkan, och när kristendomen kom till Sverige tog den med sig ett stort antal nya ord till svenskan. Några sådana exempel är kristen (från christiánus ’bekännare av Kristus’), präst (från présbyter), advent (från adventus ’ankomst’) och djävul (från diabolus ’förtalaren’). Flera av dessa kristna ord var från början inlånade till latinet från grekiskan.

    Latinet blev också ett viktigt språk i undervisning och lärda miljöer i Europa långt in på 1700-talet. Därför har vi många lånord som handlar om skola och utbildning, till exempel skola (från schola ’ledighet från arbete’)

    Latinets inflytande på den västerländska kulturen går inte att överskatta. Latinet var romarrikets lingua franca och ett verktyg för att styra imperiet. Latinet har format den europeiska civilisationen på djupet. Från religion, litteraturen och vetenskapen till juridiken och filosofin har latin påverkat hur vi tänker och uttrycker oss.

    Detta är det första av två avsnitt om Latinets utveckling. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen som är journalist och docent i latin. Hon är aktuell med boken Latin – En handbok i odödlighet.

    Det indoeuropeiska latinet har sitt ursprung i Latium Vetus, en region i det nuvarande Italien. Det talades av latinarna, ett folk som bodde i stadsstater och delade en gemensam religion. Den äldsta kända latinska inskriptionen återfanns på Lapis Niger, en sten vid romerska forumet från år 500 fvt. Denna primitiva form av latin visar att romarna hade ett eget språk under en tid då de annars tros ha varit stark