Hur långt är kvinnans

  • Urinrör kvinna
  • Hur lång är slidan
  • Urinrör man

    • •

    Urinblåsecancer

    Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.

    Läs mer om överlevnad och annan statistik för urinblåsecancer

    *urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar.

    Rehabilitering vid urinblåsecancer

    Redan när du fått besked om att du har urinblåsecancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

    Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

    Läs mer om cancerrehabilitering

    Det här kan du göra själv

    • Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. 
    • Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder (mindre än två deciliter per gång).
    • Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Be om att få träffa en die

      •

      KAD, kvinna

      Kateterborttagning

      Material

      • Hygienunderlägg.
      • Rondskål, ren.
      • Injektionsspruta, 10 mL.
      • Ett litet inkontinensskydd.

      Förberedelser

      Kontrollera i patientens journal hur stor volym kateterballongen fyllts med. Ingen period med intermittent tömning, "blåsträning" behöver föregå avslutande av kateterbehandling.

      Tillvägagångssätt

      1. Placera hygienunderlägget under patienten eller som skydd för kläderna.
      2. Ställ rondskålen på hygienunderlägget.
      3. Töm kateterballongen på sitt innehåll med injektionssprutan. Observera att volymen i kateterballongen kan ha förändrats till mer eller mindre än vad den fyllts med.
      4. Dra varsamt ut katetern samtidigt som patienten långsamt andas ut vilket minskar spänningen i bäckenregionen.
      5. Inspektera katetern.

      Dokumentera i patientens journal: tidpunkt och eventuella avvikelser.

      Uppföljning

      •

      Kakor på scb.se

      Fakta

      Resultaten baseras på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) för åren 1980–2017 och avser om inget annat anges personer 16–84 år.

      De skillnader över tid och mellan grupper som beskrivs i texten avser statistiskt signifikanta skillnader baserat på 95-procentiga konfidensintervall.

      BMI

      Body Mass Index (BMI) är ett mått som ställer individens vikt i kg i relation till dennes längd i meter enligt formeln BMI = vikt/längd2.

      Världshälsoorganisationen, WHO, har angett följande gränsvärden: Undervikt – 18,49, normalvikt 18,50 – 24,99, övervikt 25,00 – 29,99, fetma 30,00 –.

      Dessa gränsvärden innebär till exempel att en person som är 180 cm lång
      bedöms ha övervikt eller fetma om han eller hon väger 81 kg eller mer. Samma person bedöms ha fetma om vikten är över 97 kg. Väger personen istället mindre än 60 kg bedöms han eller hon ha undervikt.

      BMI är ett internationellt accepterat mått, som dock har vissa brister. Måttet tar till exempel inte hänsyn t