Hur långa var vikingarna
•
Vikingatåg
Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "viking" har antagits komma från latinets vicus, "handelsplats". Krig och handel var under alla omständigheter nära sammanflätade i nordbornas verksamhet.
I österled och västerled
Bakgrunden till vikingatågen och nordbornas expansion var att handelsvägarna mellan Asien och Europa förskjutits från Medelhavet till de ryska floderna när den arabiska världens centrum flyttades till kalifatet i Bagdad 750.
Redan under vendeltid hade nordborna etablerat sig i Baltikum, och genom sin närhet till Ryssland kunde de nu få en viktig roll som förmedlare av varuutbytet mellan öst och väst. Själva hämtade de från Ryssland slavar, pälsverk och vax, som kunde bytas mot ädelmetaller från kalifatet och svärd från frankerriket.
Handelsfärderna övergick snart i regelrätta plundringståg, första gången omtalade i samband med överfallet mot klostret Lindisfarne i England 793. Karl den
•
Vikingatiden
Kategori
Bild: Berig
Sverige och Norden förknippas ofta med vikingar. Men hur levde egentligen folk uppe i Norden under vikingatiden? Detalj från en gotländsk runsten.
År 793 anföll danska vikingar ett kloster i Lindisfarne i nordöstra England. Därmed inleddes en period som inom svensk historieskrivning brukar kallas för vikingatiden, ca 800-1050 e.Kr.
Begreppet viking
Begreppet viking är omtvistat och kan förklaras med en rad olika hypoteser (antaganden). Ordet har därför brukats på många olika sätt.
I de källor från 1000-talet där begreppet använts syftar det i första hand på sjörövare på Nordsjön. Nordborna som levde under den period som vi idag kallar vikingatiden kallade sig alltså inte själva för vikingar. Det var först under nationalromantiken på 1800-talet som danska och svenska diktare skapade en "romantiserad" syn på vikingar. Det var också i samband med detta som epoken (vikingatiden) fick sitt namn.
År 793 anföll danska vikingar et • Vikingatiden är den skandinaviskajärnålderns sista period. Den utmärks av vikingatågen och varade från slutet av 700-talet till mitten av 1000-talet efter Kristus (enligt brittisk tradition från räden mot Lindisfarne793 till slaget vid Stamford Bridge1066). Termen används framför allt vid beskrivning av Nordens förhistoria, men också i brittisk och irländsk historieskrivning. Perioden räknas i andra delar av Europa antingen som en del av järnåldern eller som del av den tidiga medeltiden. Skandinaviens befolkning ökade kraftigt under denna period, samtidigt som skeppsbyggarkonsten utvecklades. Detta var bidragande orsaker till de första vikingatågen, det vill säga plundringar som vikingar, båtburna krigare från Skandinavien, utförde runt om i Europa. Den 8 juni 793 plundrade vikingar klostret Lindisfarne på Englands östkust, en attack som snart följdes av otaliga krigståg, men också handel och kolonisation. I öster sökte sig nordmän i stora mängder ned utmed
Vikingatiden