Hur lång blir kinesiska
•
Den kinesiska almanackan, Tongshu, är en av de äldsta och mest lästa böckerna i världen. Den har i mer än tvåtusen år varit kineserna till hjälp och vägledning. Tongshu är fylld av livserfarenhet och visdom. Där finns magi och religion, förutsägelser och horoskop. Än idag spelar den en viktig roll för miljoner kineser i Kina, Hong Kong, Taiwan och runt om i världen. Som titeln Tongshu anger är det en bok om tusen saker, en Kunskapens bok.
Den viktigaste delen i Tongshu är kalendern. Den gamla kinesiska kalendern bygger på månens gång. Tiden från en nymåne till en annan är 29 dagar, 12 timmar och 44 minuter. Ett år om tolv månader, enligt den kinesiska kalendern, är därför 354 dagar, 8 timmar och 48 minuter. Det är 10 dagar och 21 timmar kortare än solåret. Man får därför stoppa in en ”skottmånad” med jämna mellanrum. Redan för 3000 år sedan hade kinesiska astronomer räknat ut när dessa skottmånader skulle tillföras året.
Ordna tidens gång
Enligt legenderna ska det h
•
Kina
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Beijing |
| Etniska grupper: | Den kinesiska regeringen erkänner officiellt 56 etniska grupper. Hankineser 91,6 %, zhuang 1,3 %, Andra 7,1 % (2010) |
| Språk: | Mandarin, kantonesiska, wu, minbei, xiang, gan, hakkadialekter och andra mindre minioritetsspråk |
| Religion: | Officiellt ateistiskt. Buddhist 18.2%, Kristna 5.1%, Muslimer 1.8%, Folkreligioner 21.9%, Hinduer < .1%, Judar < .1%, Andra 0.7%, Oidentifierade 52.2% (2010) |
| Befolkningsantal: | 1,445,918,163 (September, 2021) |
| Area: | 9 596 960 kvadratkilometer |
| Valuta: | Yuan |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 21 476 PPP$ |
| Nationaldag: | 1 oktober |
Geografi
Kinas storlek, samt regionala skillnader i förhållande till höjd och avstånd till havet, skapar stora variationer i landets klimat och natur. Den västliga delen av landet består i huvudsak av fjäll och torra områden, medan landet mot öst är täckt av fruktbara slätter. Monsunvindarna har stor påverkan
•
Kinesiska kalendern
Den kinesiska kalendern är en lunisolarkalender som utvecklats från en månkalender, där element från en solkalender arbetats in. Den fick sin nuvarande utformning under Handynastin (206 f.Kr. - 220 e.Kr.), men en del inslag i den är betydligt äldre, i varje fall från Shangdynastin (1766 f.Kr. – 1122 f.Kr.). Kalendern betraktades som ett uttryck för kejsarmakten och avskaffades som officiell kalender 1929, efter några misslyckade tidigare försök. Den ersattes då av den västerländska gregorianska kalendern. Dock räknade man 1911 (året för Xinhairevolutionen då kejsardömet störtades) som år noll; i denna form gäller den gregorianska kalendern fortfarande på Taiwan medan man i Folkrepubliken Kina använder den i dess internationellt vanliga form.
Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, har även använts i Korea, Vietnam och Japan. I alla dessa länder har den under andra halvan av 1800-talet eller första halvan av 1900-talet ersatts av den gregorianska.