Hur snabbt förblöder
•
Blödning och blodersättning
Traumatisk blödning
Kirurgisk blödning uppstår vanligen efter traumatiska skador eller i samband med kirurgi och kan indelas i minimal, liten, måttlig, stor, mycket stor eller massiv blödning. Blodvolymen räknat i ml är normalt 70 ggr kroppsvikten räknat i kg. En person som väger 50 kg har då en beräknad blodvolym om 3500 ml, en 70 kg:s person har ca 4900 ml:s blodvolym och en 100 kg:s person har ca 7000 ml:s blodvolym. Mindre blödning än liten blödning kan kallas för minimal blödning och behöver vanligen inte volymsubstitueras alls. Minimal blödning behandlas i första hand med lokala åtgärder som förband, kompressionsförband, tamponad, suturering eller diatermi. Liten, måttlig eller större blödning bör behandlas kirurgiskt och med intravenös vätsketerapi för att behålla god vävnadsperfusion och god mikrocirkulation.
Frågan om optimalt Hb är kontroversiell men i Sverige anses ett Hb om 90-110 g/l efter trauma eller kirurgi med ett EVF om 30-35 var
•
Innan intravenös vätska kopplas skall alltid blodprovstagning tas för:
Blodgruppering och bastest
B-Hb, elektrolyter inklusive serumkreatinin (venös blodgas)
P-glukos
Koagulationsprover (trombocyter, INR samt APTT)
Intoxikationsprover
Intravenös vätska
Den intravenösa vätsketerapin kan påbörjas enligt följande schema:
Börja med en isoton kristalloid lösning, exempelvis upp till 1000 ml Ringer Acetat. Vätskan skall vara varm, 38 grader Celsius och således förvaras i värmeskåp samt ges via vätskevärmare. Vätskan infunderas så snabbt som det behövs för att hålla ett subnormalt tryck runt 80-90 mm Hg systoliskt ifall man misstänker inre blödning som pågår eller just avstannat. Ersätt sedan med blod så fort det finns tillgängligt. För barn ges motsvarande 20 ml/kg Ringeracetat.
Ringer Acetat bolus vilket kan upprepas.
Sedan några år har man övergett intravenös tillförsel av kolloida lösningar och/eller hyperton NaCl, den sistnämnda ibland i kombination med kol
•
Foto Anna NilsenHjärt- och lungräddning känner de flesta i Sverige till. Men kunskapen om vad man som medmänniska gör när någon blivit illa skadad och blöder är inte lika utbredd.
– En människa hinner blöda ihjäl på tre minuter, om det vill sig illa. Men det finns enkla åtgärder som kan rädda liv och som kan göras i väntan på ambulans, säger Marc Friberg, sistaårsstudent på masterprogrammet i kognitionsvetenskap och del av en forskargrupp som just nu studerar hur kraftiga blödningar kan stoppas.
Projektet är det första i Sverige om utbildning i blödningskontroll. Det går bland annat ut på att undersöka hur privatpersoner som genomgått en utbildning i blödningskontroll kan tillämpa kunskapen när det verkligen gäller.
Det var när Marc Friberg skulle göra sitt masterarbete som han kom i kontakt med forskningsprojektet, där han framför allt håller i bitar som rör stress. Som kognitionsvetare är han van vid experiment som rör försökspersoner, men han hade inga kunskaper om första