Hur är en ängslig
•
Hur vanligt är ängslan, oro och ångest?
Att känna ängslan, oro eller ångest är vanligt
44 procent av befolkningen säger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. För de allra flesta handlar det om lättare besvär.
Ängslan, oro och ångest är vanligare bland yngre än bland äldre. I den yngsta åldersgruppen säger mer än hälften att de har haft lätta eller svåra besvär. Bland äldre har en av tre haft dessa besvär.
Det är även vanligare bland kvinnor än bland män. Varannan kvinna och var tredje man har haft lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Unga kvinnor mellan 16 och 29 år är den grupp som i störst utsträckning uppger att de har besvär av ängslan, oro och ångest. 51 procent anger lättare besvär och ytterligare 23 proc
•
Oro och ängslan
Oro och ängslan är naturliga känslor
Det är naturligt att känna ängslan eller oro ibland. Oro ingår i kroppens larmsystem och signalerar en fara så att vi kan agera på något sätt. Men kroppens larmsystem kan inte skilja på verkliga faror och sådant som vi bara upplever som farligt. Det är vanligt att oroa sig över sin eller närståendes hälsa, eller problem på jobbet eller i skolan. Man kan också oroa sig över hot i omvärlden, som om det ska bli krig eller för klimatkrisen. Oron brukar gå över när orsaken är borta, till exempel när man har klarat av en jobbig uppgift.
Det finns flera olika ord som beskriver samma känsla, bland annat att vara nervös eller rädd. En stark känsla av oro eller rädsla kallas för ångest, och ibland även för panik.
Oro påverkar mä
•
Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?
Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om ångest
– Vetandet är som en boll. Ju större bollen är desto större yta vetter mot det okända och ju mer har vi att lära.
Hjärnforskaren Mats Fredrikson arbetar normalt vid Uppsala universitet men den här dagen var han på plats på Oscarsteaterns scen för att prata om rädslor, fobier och ångest.
Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv
– När räds