Hur röstade olika
•
Kvinnor och män röstade mer olika i valet 2022 än någonsin tidigare
I rapporten Könsskillnader bland svenska väljare 1921-2022 beskrivs skillnader mellan kvinnor och män gällande flera olika indikatorer av politiskt beteende och opinion.
Ett modernt könsgap
I de två senaste riksdagsvalen 2018 och 2022 har könsskillnader avseende val av parti, vänster-högeridentifikation, politiska värderingar, åsikter och prioriteringar blivit särskilt tydliga. Kvinnor står längre till vänster än män och har mer liberala åsikter och värderingar i vad som brukar benämnas som kulturella värderingsfrågor. Den här skillnaden har i internationell forskning kallats för ett modernt könsgap.
Det är männen som rör på sig
Kvinnors vänster-högerposition har varit relativt stabil sedan Valundersökningarna började mäta väljarnas ideologiska position i valet 1968. Det är männen som har förflyttat sig högerut. Något som även märks i en högervåg bland män i kulturella värderingsfrågor.
•
Så olika röstar svenska kvinnor och män i EU-valet
Rapporten Trender i könsskillnader bland svenska väljare från Göteborgs universitet visar att det numera inte finns några stora skillnader mellan kvinnors och mäns politiska engagemang. Däremot finns det tydliga könsskillnader i politiska prioriteringar och preferenser, och de har ökat det senaste decenniet. Kvinnor står idag mer till vänster än män, prioriterar välfärdsfrågor högre och är mer positiva till en generös offentlig välfärdspolitik.
Ökande gap mellan kvinnor och mäns väljarbeteende
När det gäller partival har det länge funnits tydliga könsskillnader i stöd för de två största partierna, och i riksdagsvalet 2018 röstade kvinnor tydligt mer vänster än män. Slutsatsen är att det idag finns vad som kan kallas en mobiliserad könsdimension i svensk politik.
– Gapet ökar mellan kvinnor och mäns ideologiska preferenser och väljarbeteenden, särskilt bland unga. Dessa skillnader ser vi också när det gäller gruppe
•
Fler visualiseringar på samlingssidan
Om vallokalsundersökningen
Fler än 11 000 väljare vid 105 vallokaler och 55 förtida röstningslokaler har svarat på Valu i år. Resultatet används som analysunderlag under valkvällen och i eftervalsdebatten.
SVT:s vallokalsundersökning, Valu, har genomfört intervjuer med väljare sedan 1991. En vallokalsundersökning innebär i korthet att utvalda väljare får besvara en enkät, i år är det 61 frågor, utanför röstningslokaler över hela landet.
Eftersom vissa partier tenderar att bli överrepresenterade och andra att bli underrepresenterade jämfört med valresultatet viktas svaren för att den första prognosen som presenteras i SVT:s valvaka ska bli mer träffsäker. Siffrorna för 2014 och 2018 är viktade efter respektive års valresultat.
Vilka som väljer att vara med och svara på blanketten påverkas av deras olika bakgrundsförhållanden. Det har visat sig att det finns en systematisk underrepresentation av äldre väljare och arbetare, och en systematis