Hur känns bindväv
•
Fibromyalgi
Allmänt om fibromyalgi
Myalgi betyder muskelvärk och fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Sjukdomen har varit känd länge, men diagnosen fibromyalgi började användas först på 80-talet.
Smärtsyndromet präglas dels av så kallad allodyni som innebär att du har en sänkt smärttröskel, dels av hyperalgesi som gör att all sorts värk förstärks. Milt tryck, lättare muskelarbete och monotona rörelser kan ge en ökad smärtupplevelse. Även kyla och vind kan förvärra fibromyalgi. Besvären beror på att nervsystemet har blivit känsligare och tolkar smärta på ett annorlunda sätt.
Ungefär 2–4 procent av befolkningen drabbas av fibromyalgi, men mörkertalet är antagligen stort. Det är främst kvinnor som får diagnosen, men även män och barn kan få fibromyalgi.
Symptom vid fibromyalgi
Fibromyalgi ger som regel symptom i form av långvarig smärta och ömhet i stora delar av kroppen.
Smärtan sitter ofta i stora muskelgrupper i armarna, benen, nacken eller ryggen. Den kan även
•
Vad är bindväv?
Bindväven – fascian – är en elastisk vävnad som finns överallt i hela kroppen. Den binder ihop och ger kroppen sin form och stabilitet. Organ, nerver, ben, muskler, senor, ledband, ligament – allt är omgivet av bindväv i flera lager.
Fascian är uppbyggd av kollagen och elastin som gör att den både är seg och rörlig. Bindväven består av ett tredimensionellt nätverk av trådar som glider ovanpå varandra. När fascian mår bra är bindvävstrådarna hållfasta och de glider lätt ovanpå varandra. Då behöver inte musklerna arbeta så hårt och risken för problem och skador i muskler och ligament minskar. En smidig bindväv gör att hela kroppen känns spänstig.
Om bindvävstrådarna börjar stelna samlas det vätska mellan lagren och trådarnas glidförmåga försämras. Bindväven kan också börja klumpa ihop sig, cirkulationen försämras vilket leder till stagnation. Typiska symptom är stelhet, svullnad, knölig vävnad, trötthet och en strålande smärta.
Eftersom bindväven hänger ihop i hela
•
Ärftliga bindvävssjukdomar
Bindväv är en vävnad vars uppgift är att ge stadga åt och hålla ihop kroppens organ och vävnader. Den består av celler, fibrer och mellansubstans som binder rikligt med vatten. Bindvävens fibrer är proteiner (äggviteämnen), vars struktur bestäms av de ärftliga faktorer, gener, som man ärver av sina föräldrar. Ibland blir genen defekt, och då är också det protein som bildas defekt. Detta kan leda till ett strukturfel, som orsakar en besvärlig sjukdom.
Kollagen är kroppens vanligaste protein. Senor, ledband och muskelhinnor består till största delen av kollagen med stor draghållfasthet. Kollagen finns också i andra vävnader. Det finns många olika typer av kollagen som förekommer på olika sätt i olika vävnader. Kollagen I förekommer huvudsakligen i ben och kollagen II huvudsakligen i brosk.
Elastin är en fiber som går att töja ut likt ett gummiband. Fibrillinet omger elastinfibern som en gles socka. I fibröst protein kan det också finnas ärftliga förändr