Hur skall måtten anges
•
Om inget annat framgår på ritningen så är de mått som anges i millimeter (mm). Undantag är s k plushöjder som brukar anges i meter.
Höjdmått
För att specificera vilken sida/kant ett höjdmått avser används förkortningar bl.a:
- UK = Underkant
- ÖK = Överkant
- FG = Färdigt golv
Med färdigt golv avses bjälklag inklusive ytskikt såsom parkett, trä eller klinker. På vissa ritningar, t ex stomritningar avser plushöjderna bjälklagsnivån innan ytskikt läggs på.
Läs mer: Plushöjder
Delmått och pilmått
Längdmått som anges på ritningar är antingen delmått eller pilmått.
Delmått anger avståndet i millimeter mellan två markerade punkter, medan pilmått anger byggdelens läge i förhållande till en specifik referenspunkt/linje.
Delmått kan ses som en storleksangivelse för en enskild byggdel eller byggdelsavsnitt, t ex längden av ett väggavsnitt eller bredden av en dörr.
Delmåtten skrivs på en måttlinje som löper längs hela den måttsatta sträckan. Måttlinjen avgränsas av korta kors
•
Mätutrustning och mätteknik
[Hur ska mätningarna gå till]
Det behövs ingen avancerad mätutrustning för att göra kvalificerade mätningar. Det viktigaste är att man är medveten om sin mätteknik och att alla som mäter barnet använder samma teknik. Längdmätarens montering ska vara stabil och en kalibrerad måttstock ska finnas tillgänglig så att man med jämna mellanrum kan kontrollera att längdmätaren ger konstanta värden. Golvet under mätaren ska vara plant och fast utan någon matta. Eftersom man kan behöva använda mätningarna för att dokumentera tillväxtförlopp, dvs. tillväxthastigheter, är det nödvändigt att det finns både en bra precision och reproducerbarhet vid alla rutinmätningar. Den största osäkerheten ligger i barnet självt som kan sträcka upp sig eller sjunka ihop och det är därför viktigt att ha ett bra samarbete med barnet under mätningarna. Tidpunkten på dagen har också betydelse om man ska använda mätningar med kortare intervall för att beräkna tillväxthastighet. Längden
•
Skala
I det här avsnittet ska vi lära oss hur vi kan använda oss av skalor när vi ska avbilda olika saker. Vi kommer att undersöka hur vi kan ange att vi har förminskat eller förstorat någonting när vi avbildar det, till exempel på en karta.
Vi kommer att använda oss av många olika längdenheter, så därför kan det vara bra att repetera det tidigare avsnittet om enheter och prefix.
Naturlig storlek
Tänk dig att vi på papper ska rita av något föremål som varken är särskilt stort eller särskilt litet, till exempel en linjal. Då går det oftast bra att rita av föremålet så att en centimeter i verkligheten också blir en centimeter på papperet. Det kan se ut så här:
När vi avbildar någonting med samma mått i avbildningen som det har i verkligheten, då säger vi att föremålet är avbildat i naturlig storlek.
Är något avbildat i naturlig storlek så säger vi att det är avbildat i skala 1:1, vilket vi uttalar som "ett till ett".
Förminskning
Om vi ska avbilda något mycket stor