Vad påverkar hur känslig
•
Stress
Vid stress fungerar våra kroppar på samma sätt i dag som de gjorde hos våra förfäder. När fara hotar reagerar kroppen intuitivt. Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare. Musklerna spänns. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi. Smärttröskeln höjs. Blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas.
När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa. Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning.
Ständigt beredskapsläge
Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar. Om vi däremot ofta reagerar med kraftig stress, även när det egentligen inte behövs, kan stress vara skadligt. Får vi ingen möjlighet att återhämta oss
•
Sinnesintryck
Det kan handla om ett eller flera sinnen. Många med autism har svårt att hantera flera olika intryck samtidigt. Stress och oro kan göra att känsligheten för intryck påverkas så att känsligheten ökar. Det kan då i sin tur leda till mer stress.
Det är lätt att utsätta någon med autism för obehag och stress om man inte känner till och tar hänsyn till personens känslighet för sinnesintryck. Ljud och ljus kan skapa stress och påverka koncentration. Dofter och smak kan orsaka illamående. Duschens strålar eller lätt beröring kan upplevas som att det gör ont.
Det är viktigt i till exempel skola, vid möten eller i andra sammanhang att lyssna på personen själv, någon närstående eller annan som känner personen väl för information om sådan känslighet.
Hjälpmedel som kan skydda mot överbelastning
Hörselkåpor, hörlurar, kepsar, huvtröjor och solglasögon kan vara exempel på enkla hjälpmedel som kan skydda mot överbelastning. I andra situationer kan till exempel ljuddämpade loka
•
Skydda din hjärna och kropp mot stressens negativa effekter
För en del av oss innebär vardagen ett konstant stresspåslag. Ofta finns, eller upplevs, dessvärre ingen möjlighet att lösa situationen i närtid. Stress påverkar hjärnan och kroppen negativt om den pågår länge. Vad kan vi göra för att skydda vår hjärna och kropp, även om det som stressar oss är svårt att förändra inom överskådlig framtid?
Stress går kanske inte att undvika men vi kan minska dess skadeverkningar
I stort sett kommer alla av oss vara med om traumatiska upplevelser någon eller flera gånger i livet. En mycket stor andel av oss är också utsatta för stress i vardagen. Enligt Folkhälsomyndigheten uppger omkring 15 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de känner sig stressade. Stress kan härröra från situationer i jobbet eller i privatlivet som kan vara svåra att lösa inom de närmaste månaderna eller året.
Om vi förstår vad som händer i hjärnan och kroppen under stress kan vi skydda och förebygg