Hur övervintrar vargar
•
Vad gör djuren på vintern
Ladda ner som PDF:
Vad gör djuren på vintern?
Ta med dig
- Korten med kategorierna
- Korten med djurbilderna
Genomförande
Olika djur har olika strategier för att klara av vintern. Några stannar, några flyttar och några kämpar vidare på olika sätt. Bland de djur som stannar kvar över vintern finns det ett antal olika strategier för att överleva.
- Dela in eleverna i grupper. Lägg rubrikerna på marken eller fäst dessa på träd. Fördela ut djurbilderna till grupperna.
- Ge grupperna i uppdrag att placera ut djurbilderna under rätt rubrik.
- Låt sedan grupperna redovisa och diskutera tillsammans vilka olika strategier de tror att djur har för att klara vintern.
- Läs upp den fakta om olika djur som finns här nedan och diskutera om eleverna hade rätt eller fel.
Fakta om djuren
Älgar och rådjur äter sig feta på hösten och bygger på det sättet upp energireserver för att klara vintern.
Grävlingar, igelkottar och björnar skruvar ned sin ä
•
Tillstånd i Sverige
Starkt hotad (Endangered)
En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Antal i det vilda (år 2023/2024)
Ca 375 i Sverige av totalt ca 440 individer i Skandinavien
Vetenskapligt namn
Canis lupus lupus
Storlek och livslängd
Kroppslängd: 70–150 cm, svans 33–50 cm
Mankhöjd: 80–105 cm
Vikt: Vuxna honor väger 35–45 kg och vuxna hanar 45–55 kg.
Livslängd: sällan längre än 10 år i det vilda.Utbredning
Främst Mellansverige men har börjat sprida sig söderut. Vargen kan vandra långt och förekommer sporadiskt i alla landskap utom på Gotland.
Vargen har som många andra stora rovdjur en viktig roll som toppredator i våra ekosystem. Den är en skicklig jägare som reglerar antalet klövdjur och påverkar deras beteenden genom att skapa rädsla och försiktighet.
Rester från vargens bytesdjur unna
•
Senvintern i Norrland tuff utmaning för många vilda djur
Så kall vinter som i år har Sverige inte haft sedan vintrarna 2009 till 2011, enligt SMHI. Däremot blir extremväder, som orsakas av klimatförändringarna, allt vanligare. Redan idag har vi tre grader högre vintertemperatur i de svenska fjällen jämfört med 1960-talet. Och under januari månad har SMHI uppmätt både köld - och värmerekord i de svenska fjällen. Från minus 43 grader till 9 grader.
– Man kan tro att det är snön och kalla temperaturer som drabbar djuren mest, men när det regnar, snöar, är varmt och kallt om vart annat är det också tufft för djuren. Is och skare bildas på och i snön, vilket gör att djuren har det svårare att ta sig fram och hitta föda. Många djur hinner inte anpassa sig till dessa milda vintrar, säger Jessica Ångström, natur- och artexpert på Världsnaturfonden WWF.
Små djur som harar, orrar och ripor riskerar att frysa ihjäl när de inte kan söka skydd från den iskalla vinden. Å andra sidan drab