Hur bekämpa åkertistel
•
Tistelrötter kan nå ända till 2 m djup och bilda rotutlöpare åt alla håll. Jordens beskaffenhet kan här ha en viss inverkan. Materialet till den nya växten utgörs av de i roten lagrade reservämnena, där kolhydraterna är de viktigaste.
Ju fler reservämnen, dess fler skott blir det och dess kraftigare blir dessa. Genom denna tillväxt förbrukas naturligtvis reserverna. Under rosettstadiet och första växtstadiet över mark (5-10 cm höjd) är reservämnesinnehållet i roten som lägst. Därefter bildar den växande plantan mera kolhydrater än den behöver och lämnar tillbaka sitt överflöd till roten. Kort efter blomningens början är förråden åter fyllda.
Vilka bekämpningsmöjligheter erbjuder denna kännedom?
1) Odlingsföljdens utformning
Alla kulturväxter, som ger kraftig
•
Biologisk bekämpning av åkertistel – en invasiv art på Nya Zeeland
Svampar angriper skadade och fuktiga tistlar
Experiment med att slå vallarna vid regn har gett god effekt. Det beror antagligen på att skadesvampar lättare angriper tistlar när de är skadade och luftfuktigheten är hög. Det här är en typ av bevarande biologisk bekämpning som just nu används av många lantbrukare.
En annan metod som prövats är att sprida ut olika svampar som angriper tistlarna, bland annat bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum). Bomullsmögel är en skadesvamp som kan attackera många olika kulturväxter. En annan svamp som har testats är den tistelspecifika rostsvampen Puccinia punctiformis. Bomullsmögel har gett en nedgång av åkertistel med 65 %, men tyvärr kan den inte lagras särskilt bra.
Tistelskalbaggar - en annan lovande metod
Ett tredje försök att bekämpa tistlarna med biologiska metoder har gjorts med en liten europeisk tistelskalbagge som är duktig på att tugga i sig tiste
•
Åkertistel
Åkertistel(Cirsium arvense) (L.) Scop. är en art i familjenkorgblommiga växter.
Det är en flerårig grågrön ört med små violettablommor som blommar från juli till september. Åkertistel anses vara ett mycket besvärligt rotogräs i större delen av Sverige. Lättbekämpad med kemiska växtskyddsmedel, men på frammarsch inom ekologisk odling.[1]
Dess biotop är kulturmark.
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Åkertistel förekommer på de flesta jordarterna och trivs i en näringsrik miljö. De är bra på att konkurrera om ljus, vatten och näring vilket kan leda till lägre avkastning för jordbruksgrödor.[3] Tisteln är ett vanligt förekommande ogräs i hela Sverige förutom i de nordligaste delarna av landet. Växtplatsen kan variera från vägkanter och stränder till gräs- och åkermark. Den utgör störst problem i konkurrenssvaga grödor som till exempel ärt.[4]
Tisteln har ett djupgående rotsystem med rotutlöpare som breder ut