Hur säger du tilo

Det finns många olika uppfattningar om vad som är ett lämpligt sätt att tilltala sina medmänniskor på. Det som uppfattas som artigt av en person, kan uppfattas som oförskämt av en annan. Att temat tilltal intresserar många människor står i varje fall klart: hela 250 personer besvarade frågelistan Duande och niande – hur gör man i dagsom SLS arkiv publicerade i december 2019. Att både äldre och unga engageras av temat visas av en glädjande stor åldersmässig spridning bland dem som svarat, de äldsta är över 90 år och de yngsta är i 20-årsåldern.

Frågelistan Duande och niande – hur gör man i dag genomfördes av SLS arkiv på initiativ av Camilla Wide, professor vid Åbo universitet. Wide har tidigare undersökt tilltal bl.a. i servicesituationer vid biljettkassor men upplevde att det är viktigt att höra hur folk generellt resonerar om tilltal.  För arkivets del var en uppföljning av tidigare insamlingar på samma tema angelägen.

Duar i alla situ

•

Är det lämpligt att tilltala främmande människor med du, eller är ni kanske bättre? Eller är det bäst att undvika ett direkt tilltal helt och hållet, för att vara på den säkra sidan?

Valet av strategi för tilltal avspeglar dels vår kulturella bakgrund, dels vår personliga attityd till samtalspartnern och samtalssituationen. Bruket av två olika tilltalspronomen, ett informellt och ett formellt, är vanligt i de europeiska språken, men i svenskan har det fått speciellt motsägelsefulla konnotationer.

Den europeiska bakgrunden

I sin klassiska studie The pronouns of power and solidarity (1972 [1960]) diskuterar Roger Brown och Albert Gilman engelskt, franskt, tyskt, italienskt och spanskt tilltalsskick. I engelskan har de två skilda pronomenen sammanfallit, och man använder numera endast you, som ursprungligen motsvarar ’ni’. I de övriga undersökningsspråken är bruket av två tilltalspronomen levande.

Ursprunget för ett tudelat tilltalsskick finns enligt Brown och Gilman i la

•

Språkfrågan: Hjälp, vad säger du till tant?

Hur tilltalade man varandra i Göteborg för 100 år sedan?

I dagens butiker hälsar kunden och expediten på varandra med ett hej, och de säger du till varandra. En del unga expediter använder ett ni-tilltal, men de flesta säger du. För 50 år användes goddag, godmorgon och godmiddag som hälsningsfras, och man sa inte du till varandra. Många minns hur det var för 50 år sedan, men hur var det för 100 år sedan?

Ida Agerström (1894–1975) gav 1934 ut en bok som heter Klamparegatan sextitre. Där skildras författarens uppväxt på Klamparegatan i Masthugget. De flesta historier handlar om vad barnen hittade på, men det bärande temat är sammanhållningen mellan familjerna, och det är i första hand mammorna som är hjältarna i berättelserna. De såg till att det fanns mat på bordet och att ungarna hade rena kläder.

De historier som beskrivs tilldrog sig i författarens barndom, runt sekelskiftet 1900 alltså. Det finns mycket dialog i