Hur kom råttor till
•
Brunråtta
Den förökar sig snabbt, ett par råttor kan bli tusen på ett år. Brunråttan kan fortplanta sig hela året om förhållandena är lämpliga. En hona kan 5–6 gånger om året få 7–15 ungar, som i sin tur snabbt får egna ungar. Honan sköter dem väl, eftersom de är blinda, nakna och döva när de föds. Råttor som är släkt lever tillsammans. De putsar varandra och försvarar varandra mot andra råttor, som inte hör till familjen.
Kan höra ultraljud
Brunråttan är för det mesta nattaktiv. De har mycket god hörsel och höra ultraljud och andra toner som är så höga att vi människor inte kan uppfatta dem. De har mycket bra luktsinne och ser färger ungefär som vi, men de kan inte skilja på rött och grönt och inte heller se ultraviolett ljus. Med så välutvecklade sinnen är råttorna mycket skygga djur. Råttor kan skrika för att varna för en fara. De måste akta sig för många olika saker, till exempel människor, katter, berguvar och ormar. Råttor är allätare, de äter allt från växter till insek
•
Råttor
- För andra betydelser, se Råtta.
Råttor (Rattus) är ett släkte i underfamiljen möss (Murinae) med cirka 70 arter som har sitt ursprungliga levnadsområde i Sydostasien och den australiska regionen. Några arter koloniserade med människans hjälp andra delar av jorden och släktet har nu en nästan världsvidd utbredning. Råttor varierar mycket i storlek och vikt från små populationer av polynesisk råtta som bara väger 40 gram till brunråttan som ibland når 30 centimeter kroppslängd (huvud och bål) och 500 gram vikt. Arterna är allätare och de vilar i naturliga håligheter eller bygger mer eller mindre komplexa bon.
I Sverige, Norge och Finland förekommer enbart brunråtta (Rattus norvegicus). Brunråttan förekommer till skillnad från svartråttan (Rattus rattus) även i en domesticerad variant, tamråtta, som är ett populärt sällskapsdjur.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Råttornas nos är spetsig och de har en kluven överläpp. Per käkhalva finns en framta
•
Brun råtta | |||
| |||