Hur många huliganer finns
•
”De kostar oss 100 miljoner”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2005-05-06
Madsen om folks rädsla för huliganer: Utomordentligt beklagligt
37 procent av Sveriges befolkning.
Så många skräms bort från arenorna av rädsla för huliganvåldet enligt en färsk sifoundersökning som utförts för Sportbladets räkning.
- Det här idioterna kostar oss mellan 50 och 100 miljoner per år, suckar Malmös ordförande Bengt Madsen.
De är inte fler än 500 personer. Men killarna i storstadslagens firmor har växt till ett jätteproblem som hotar den svenska fotbollen. En undersökning som Sportbladet beställt av Sifo visar att mer än en tredjedel av Sveriges befolkning drar sig för att gå på fotbollsmatcher för att de är rädda för huliganismen i samband med evenemangen.
- Det är naturligtvis utomordentligt beklagligt. Men det är också mycket förvånande. Att de slåss inne på arenorna är mycket ovanligt, den förfärliga händelsen mellan AIK och Hammarby förra året är ett sådant undantag. Men i normal
•
Huliganism i Sverige
Huliganism, i betydelsen våld utfört av idrottspublik, finns belagt i Sverige sedan 1900-talet, och slog i sin moderna form igenom under 1970-talet. Den har under 2000-talet bedrivits framför allt av huliganfirmor med anknytning till elitklubbarna i herrfotboll, och i något mindre omfattning i ishockey eller bandy.
1900–1970
[redigera | redigera wikitext]Från början av 1900-talet fram till första världskriget uppstod det ofta slagsmål mellan IFK Göteborg och Örgryte IS supportrar under derbyn på Walhalla idrottsplats. I augusti 1916 förekom spottloskor samt att planen på Walhalla IP stormades då Örgryte mötte USA:s landslag.[1]
Landskrona BoIS var tidigt en ökänd klubb. BoIS-publiken kastade sten på IFK Malmö-spelarna 1918. Föreningen fick sätta in uppmaningar i programbladet att sköta sig och hålla hyfsat språk mot domaren. 1927 var föreningen nära att bli utesluten ur allsvenskan på grund av publikens uppträdande. Då drog BoIS-ledningen öronen å
•
På sikt är trenden oroväckande.
Ur ett kortare perspektiv har pandemin däremot bromsat huliganismen i Stockholm.
– Det har varit väldigt tyst från gängen på slutet, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare till Fotboll Sthlm.
Hur många huliganer som finns i Sverige är svårt att avgöra då själva definitionsfrågan är komplicerad. Men Fredrik Gårdare, som är ansvarig för en särskild grupp inom polisen som jobbar mot idrottsrelaterad brottslighet, säger att myndigheten 2017 uppskattade att det fanns runt 700 personer i Stockholm som på något sätt kunde kopplas till våldsamma upplopp i samband med fotboll.
Kärntrupperna inom de tre stora firmorna, som anses vara rätt jämna storleksmässigt, är klart färre till antalet än så. När Fotboll Sthlm har pratat med personer med kunskap om huliganismen är uppskattningen att det handlar om 50-60-70 personer ”per klubb” i huvudstaden.
Under det senaste året har det också skett en klar minskning av firmornas aktiviteter.
– Våldet och hote