Hur många soldater stred
•
Samtliga de cirka 2.000 svenskar som stred för Nazityskland och axelmakterna på östfronten 1941-1945 har gått bort, skriver Henrik Arnstad i en essä i Aftonbladet Kultur (2 januari 2022):
Den 6 september 2021 avled den siste svensken som stred på östfronten under andra världskriget. 97-årige soldaten och lägervakten Jan Kjellberg gick ur tiden – och med honom en ångestladdad minneskultur som existerat sedan 1946. Detta år införde svenska nazister den finska traditionen att fira ”De stupades dag” vid graven tillhörande sin idol, den finlandsfrivillige Gösta Hallberg-Cuula. Känd är även Gustaf Ekström (1907–1995) som varit frivillig i tyska Waffen-SS och 1988 blev en grundarna av Sverigedemokraterna. På 1990-talet tog moraldebatten fart kring de cirka 2 000 svenska frivilliga. TV4 sände dokumentärserien Svenskarna som stred för Hitler(2000) och diskussionen växte. Var det rätt att hänga ut enskilda på deras ålders höst – och efter deras död?
Andra världskriget startade 1939
•
Svenska frivilliga i Waffen-SS
Svenska frivilliga i Waffen-SS avser de svenskafrivilligsoldater som verkade i tyskaWaffen-SS under andra världskriget. De allra flesta av dem stred på östfronten i divisionerna Wiking och Nordland. Efter det tyska angreppet på Sovjetunionen sommaren 1941 ökade tillströmningen av utländska frivilliga till Waffen-SS. Fälttåget målades upp som ett europeiskt krig mot kommunismen. Inklusive ett rimligt mörkertal tror vissa att 180 svenskar[1] anmälde sig som frivilliga, varav drygt 100 kom ut till fronten. Andra källor uppger att omkring 200-300 svenskar kom med i SS[2]. Orsakerna till att man anmälde sig varierade, men en majoritet var anslutna till någon nationalsocialistisk organisation. Av de svenska frivilliga stupade 28 man[1], vilket betyder ungefär en tredjedel av dem som kom ut till fronten. Därutöver känner man till cirka 40 estlandssvenskar, ett fyrtiotal finlandssvenskar samt rimligtvis ett hundratal ukrainasvenskar som tjänstgjorde
•
Lista över antal dödade under andra världskriget
Omkring 55 till 60 miljoner människor dog under det andra världskriget, dessa var inte enbart soldater utan även många civila. En stor andel förföljdes på grund av sina politiska åsikter, religiösa övertygelse eller sin etnicitet (judar, romer, sinti och jeni, Jehovas vittnen, homosexuella, "asociala", vapenvägrare och religiösa ledare), som dog i förödelsen och i nazisternas koncentrationsläger. Även i Sovjetunionen dödades miljontals människor under det andra världskriget. Många civila dog i bombningarna av de stora städerna (Köln, Hamburg, Warszawa, Dresden, London), belägringen av Leningrad, uthungringen av Charkiv, sänkningen av flyktingfartyg (Gustloff, Goya, Steuben), vinterkylan, strafflägren i Sovjetunionen och tvångsutdrivningen av folk efter kriget.
Dödstal
[redigera | redigera wikitext]F. W. Putzger: Historischer Weltatlas, Velhagen & Klasing, 2006
[redigera | redigera wikitext]Siffrorna inkluderar stupa