Hur många talar dalmål
•
Egentliga dalmål
Egentliga dalmål, ofta enbart dalmål, övre dalmål eller dalska, är de traditionella svenska dialekterna som talas i övre Dalarna, det vill säga i 21 socknar i de gamla fögderiernaOvansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna runt sjön Siljan, men borträknat Särna och Idre socken, vilkas dialekter brukar räknas till norska dialekter.
Ovansiljanmålet älvdalska har sedan 2016 en egen ISO 639-3 språkkod, men erkänns inte som ett eget språk av svenska staten.
Ibland används termen dalmål i en vidare bemärkelse som, då även innefattar dialekterna i Dalabergslagen, så kallade dalabergslagsmål, men i språkvetenskaplig forskning syftar termen dalmål ofta på just övre Dalarnas dialekter. Ibland används därför termen egentliga dalmål för att specificera.
Dalmålen i övre Dalarna är kända för att vara mycket splittrade och skilja sig avsevärt från socken till socken och till och med från by till by. De egentliga dalmålens särprägel och mångfald har gjort att d
•
Dalarna
Vi tog en kråkunge, den där Gustav och jag, tillsammans. Och vi tämjde den där (kråkan), så hon var så tam så hon följde med oss var det än var. Så var han (dvs. ”Elfström”) där ute sedan en söndag, och vi var där, vi också. Kråkan var där förstås. Och du förstår, om vi pekade åt något håll, så tog hon det där vi pekade på, som han skulle ta, ser du, och som han hade letat fram, rakgrejorna och raktvålen och det. Då var vi där, och mixtrade vi, ser du, så kråkan var iväg och knep rakgrejorna för honom och flög upp på pärttaket (spåntaket). Så var hon där med näbben och stoppade under pärtorna. Och Elfström arg, ser du, och sedan sprang vi naturligtvis. Det gick jättebra att tämja dem. Jag har haft flera, jag, när jag var liten pojke. <I: Jaså> Och gick vi upp i skogen, så flög hon uppe i luften, hon, ser du, och hörde oss, hon följde efter oss (och) … uppi. Sedan hade (han) … Han var väldigt begiven på och … och skulle lägga patiens, den där Elfström, hade kortlek. Oc
•
Dalmål
Dalmål kallas de i Dalarna förekommande nordiska dialekterna. I landskapets nordligaste hörn, de ursprungligen norska socknarna Särna och Idre, talas en karakteristisk dialekt som påminner om norska, och i sydvästra Dalarna (i synnerhet i Tyngsjö och Säfsnäs) talas värmländskt mål.[1] I övrigt kan de olika dalmålen betraktas som svenska folkmål, som ansluter sig närmast till den uppsvenska dialektgruppen (i Gästrikland, Uppland, norra och östra Västmanland). Men de visar även en del likheter med målen i övriga landskap som gränsar till Dalarna. Man brukar skilja mellan dalabergslagsmål, som talas i sydöstra Dalarna, och de egentliga dalmålen.[2]
Geografisk hemvist för de egentliga dalmålen
[redigera | redigera wikitext]- Ovansiljan:socknarnaOre, Orsa, Våmhus, Älvdalen, Mora, Venjan, Sollerön.
- Nedansiljan: socknarna Boda, Rättvik, Bjursås, Ål, Siljansnäs, Leksand, Gagnef.
- Övre Västerdalarna: socknarna Lima, Transtrand.
- Nedre Västerdalarna: socknarna Malu