Hur anmäler man kränkning

Med näthat menas hot och trakasserier på nätet. Till exempel om någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan för hot via internet, som sociala medier eller e-post.

Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den.

Vissa meddelanden och inlägg kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Men upplever du att hotet kan bli verklighet och du känner dig rädd, eller om kränkningarna är allvarliga ska du göra en polisanmälan.

Näthat drabbar inte bara barn och ungdomar utan även vuxna och kända personer.

Exempel på vanliga näthatsbrott är

• olaga hot
• ofredande
• förolämpning
• förtal
• olaga integritetsintrång
• kränkande fotografering
• hets mot folkgrupp
• s

  •

  Kränkning

  Ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära.

  Kränkning är en egen form av skada, det vill säga varken personskada eller ekonomisk skada, som regleras i 2 kap. 3 § och 5 kap. 6 § skadeståndslagen.

  För att kränkning ska anses uppstå krävs att det är en attack mot någons integritet. Det krävs vidare att personen i fråga på något sätt värnar sin integritet och inte själv "bjuder in" till kränkningen. Är den kränkte medvållande kan ersättningen antingen jämkas eller helt falla bort. Exempel på detta är att en person som frivilligt ger sig in i/startar ett slagsmål inte kan åberopa att denne blivit kränkt av slagen som utdelats under samma slagsmål (om inget helt förutsägbart inträffat under slagsmålet).

  När kränkningens ska bedömas ska hänsyn tas till de omständigheter som anges i punkterna 1-5 i 5 kap. 6 § skadeståndslagen: Att handlandet 1)haft förnedrande eller skändliga inslag, 2) varit ägnat att framkalla rädsla för liv eller hälsa, 3) riktat sig mot en pe

  •

  Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

  Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

  Kommuner

  En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

  Enskilda

  En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.

  Regioner

  Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

  Staten

  Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass oc