Hur går magnetfält
•
Jordens magnetfält
Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt. Där dipolens axel träffar jordytan ligger jordens geomagnetiska poler. Som visas i figuren skiljer sig de geomagnetiska polerna från de geografiska polerna, som definieras av jordens rotationsaxel. Avvikelsen uppgår till omkring 9,6 grader.
Dipolmodellen för jordens magetfält är inte perfekt, och de geomagnetiska polerna skiljer sig därför från jordens magnetiska poler. De definieras som de punkter på jordytan, där magnetfältet är vertikalt. De magnetiska polerna är inte antipodiska, och en rät linje mellan dem går därför inte genom jordens medelpunkt. Däremot kan de magnetiska polerna bestämmas genom mätningar på jordytan, vilket inte är möjligt för de geomagnetiska. Dessa är i stället framräknade ur satellitmätningar av jordens yttre magnetfält.
Rent fysikaliskt är den magnetiska pol som finns nära nordpolen en magnetisk sydpol, eftersom en magnetisk nordpol d
•
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
KÖP PREMIUM
Så funkar det för:
Elever/StudenterLärareFöräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se
Vi ska i den här lektionen titta på hur laddade partiklar beter sig när de befinner sig i magnetfält. Vi har i tidigare lektioner sett att en laddning som befinner sig i ett elektriskt fält påverkas av elektriska krafter. Något liknande händer på en laddad partikel befinner sig i ett magnetfält. Men en stor skillnad mellan laddade partiklar i elektriska fält och i magnetfält är att för att magnetfältet ska påverka laddningen med krafter så måste laddningen röra sig i fältet.
Vi kan nu få en något djupare förklaring till det vi såg i en tidigare lektion, nämligen att en elektrisk ledare som befinner sig i ett magnetfält påverkas av en magnetisk kraft. Det beror alltså på att det i ledaren går en ström
•
Det finns en hel del magneter omkring oss i vår vardag. Några exempel är kylskåpsmagneter och stavmagneter.
En stavmagnet brukar vara rektangulärt formad som vi ser i figuren här ovan och vi ser att den har två olika ändar, en nordände och en sydände. Dessa kallas även ofta för ”nordpol” respektive ”sydpol”. Nordänden är vanligtvis färgad röd medan sydänden brukar vara färgad vit eller blå. Det viktiga att komma ihåg är att dessa ändar är olika.
Om vi för två stavmagneters nordändar mot varandra så kommer vi känna att det är svårt att föra samman dom. Det verkar finnas en repellerande kraft mellan dem. Detsamma gäller om vi försöker föra två sydändar mot varandra. Återigen verkar magneterna repellera varandra. Men om vi för den ena magnetens sydände mot den andra magnetens nordände så dras magneterna istället mot varandra, dvs. det verkar finnas en attraherande kraft mellan olika ändar.
Permanentmagneter
Magneter som är magnetiska under en längre tid brukar kallas för ”pe