Hur många sorters fiskar

  • Vad heter alla fiskar
  • Hur många fiskarter finns det i sverige
  • Svenska fiskar i sjöar

    • •

    Fiskar

    Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevanderyggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.

    Vetenskapen om fiskar kallas iktyologi.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Fram till 1600-talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, alltså i germanska, italiska och keltiska språk, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽt

    •

    Sveriges fiskfauna

    Sveriges fiskfauna är internationellt sett ganska fattig. De runt 255 fiskarter som observerats i svenska vatten under historisk tid utgör knappt 1 procent av arterna i världen. Dessutom är det bara drygt 140 av dem som förekommer regelbundet.[källa behövs]

    Sötvattenfiskfaunan i Sverige omfattar 52 arter, där tolv förekommer även i marin miljö. Några arter, exempelvis hornsimpa och fjällrödingar, levde nära iskanten vid senaste istiden och blev kvar som ishavsrelikter när isen försvann. Andra arter, exempelvis mört och löja kom in senare i avsmältningsskeendet [källa behövs]. Vid tiden för Ancylussjön kom andra mer värmekrävande arter in [källa behövs]

    Av Östersjöns fiskarter utgörs en fjärdedel av marina fiskar, till exempel torsk och strömming, medan två tredjedelar är sötvattensfiskar, till exempel abborre. Några av östersjöarterna är anadroma eller katadroma. Faunan vid västkusten är präglad av faunan i

    •

    Hur mycket fisk finns det?

    Skattningarna av hur stort ett bestånd är och hur stor dödlighet som fisket orsakar ("fiskeridödlighet") görs ofta med hjälp av så kallade kohortmodeller. Dessa modeller utgår från fångstmängd av olika årsklasser ("kohorter") under det gångna året, samt en skattning av hur stor fiskeridödligheten då var, och beräknar hur stora årsklasserna var föregående år. Därefter dras det årets fångstmängder ifrån årsklasserna, och man får en skattning av hur stora årsklasserna var året dessförinnan. På detta vis beräknas årsklassernas storlek bakåt i tiden, och man får en skattning av hur stort beståndet är och har varit.

    Olika typer av information

    Till dessa skattningar behövs uppgifter om det totala antalet fångade fiskar per åldersgrupp, medelvikt per ålder, samt grad av könsmognad per åldersgrupp. Det behövs också ytterligare information för att beräkna fiskeridödligheten för det senaste år för vilket fångstdata finns.


    Sådana kalibreringsdata utgörs av mängdind