Hur för dementa
•
En demenssjukdom innebär en stor omvälvning. Ur ett psykologiskt perspektiv kan sjukdomsförloppet delas upp i olika faser. Birgitta Ingridsdotter, geropsykolog, tar upp de viktigaste förändringarna för både den direkt drabbade och de anhöriga.
Livet blir aldrig mer detsamma när någon närstående drabbas av en demenssjukdom. Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person. Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom.
I dessa faser bildar psykologiska förändringar och reaktioner ett mönster som delas av andra i samma situation. Givetvis är variationen stor; hur länge man befinner sig i varje fas, hur tydlig den är och hur den upplevs är helt individuellt. Faserna kan även överlappa varandra.
Varje fas kan beskrivas utifrån de anhörigas perspektiv och utifrån hur personalen inom omsorgen kan bemöta och stötta den anhörig
•
Det är en stor utmaning att möta personer med förändrat beteende och med psykologiska symptom vid demens. Här förslag på hur man kan bemöta och förhålla sig vid olika symptom av sjukdomen.
Ilska
Aggressivtbeteende kan plötsligt dyka upp utan någon uppenbar orsak eller kan vara ett resultat från en frustrerande situation. Det kan ge sig i uttryck både fysiskt med t.ex. knuffar och slag och verbalt med skrik och svordomar. Oavsett orsak bör vi försöka förstå varför en person blir arg eller upprörd.
- Är personen trött för att han/hon inte vilat eller sovit tillräckligt?
- Är det biverkan av mediciner som orsakar aggressivitet?
- Kan inte personen förmedla om han eller hon har smärta?
- Är personen överstimulerad av höga ljud, stimmig miljö eller oordning?
- Känner sig personen vilse?
- Frågar du för många frågor eller kommer med för många påståenden?
- Är dina instruktioner enkla och lätta att förstå?
- Tar personen in din stress och irritation?
- Är du negativ och kritisk?
Tips! Förs
•
8 tips på hur du kan förebygga demens
En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Här är åtta tips på hur du kan påverka risken att drabbas av Alzheimer.
– Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.
Håll dig fysiskt aktiv
Att träna regelbundet har många hälsofördelar. Flera studier har påvisat att den som tränar tre gånger i veckan sänker sin risk att drabbas av Alzheimers sjukdom och demens. Träning som får upp pulsen ökar blodflödet till hjärnan ger nervcellerna