Hur många maorier


  • Māori culture
  • Nya zeeland urbefolkning dans
  • Pākehā
  • Nya Zeelands historia

    Det är oklart exakt när och hur den maoriska ursprungs­befolkningen kom till Nya Zeeland – eller Aotearoa (Det långa vita molnets land) som det heter på maoriernas språk. Antagligen kom de från östra Polynesien i omgångar någon gång mellan 800- och 1200-talet. Enligt en maorisk legend upptäcktes Nya Zeeland av den polynesiska sjöfararen Kupe, som anlände till öarna efter att ha följt efter en bläckfisk ut i havet.

    Européerna anländer

    För européerna blev Nya Zeeland först känt när holländaren Abel Tasman för Ostindiska kompaniets räkning passerade öarnas västkust 1642. Holländska myndigheter gav landet dess namn efter provinsen Zeeland i Nederländerna. Drygt hundra år senare landsteg den brittiske upptäcktsresanden James Cook som seglade runt och utforskade landets kuster 1769–1770. Cook mötte ett maorifolk som var indelat i flera självstyrande stammar, vilka ofta utkämpade blodiga strider mot varandra. Européerna gav maorierna järnverktyg i utbyte mot ma

    Maorier

    Maorierna är Nya Zeelands urinvånare och en polynesisk folkgrupp. Cirka 400 000 av landets invånare är maorier (cirka 10 procent). Maoriernas språk, maori, blev 1987, tillsammans med engelska, ett officiellt språk. De flesta på Nya Zeeland har maorier i släkten.

    Ordet māori betyder "vanlig"[1] eller "normal" (kognat med ordet moriori på moriori) och förekommer i många ord, exempelvis wai māori, som betyder sötvatten, dricksvatten eller vanligt vatten, till skillnad från saltvatten.

    Numera kallar sig många istället tangata whenua, landets folk.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Maoriernas ankomst till Nya Zeeland

    [redigera | redigera wikitext]

    Maorier är ett polynesiskt folk som från 800-talet[2] eller 1200-talet[3] och framåt i omgångar invandrade från Sällskapsöarna. De första invandrarna livnärde sig övervägande på insamling och jakt på öns talrika fågelarter, av vilka de flygoförmögna moafåglarna är mest kända. Samtliga arter moaf

    Nya Zeeland

    Huvudstad: Wellington Etniska grupper: Europeer 64,1 %, maorier 16,5 %, kineser 4,9 %, indier 4,7 %, samoaner 3,9 %, tonganer 1,8 %, Cooköarnas maori 1,7 %, britter 1,5 %, filippinska 1,5 %, nyzeeländare 1 %, övriga 13,7 % (2018). Språk: Engelska 95,4 %, Maori 4 %, samoanska 2,2 %, nordkineser 2 %, hindi 1,5 %, fransmän 1,2 %, Yue 1,1 %, Nya Zeelands teckenspråk 0,5 % , annat eller ej angivet 17,2 % (2018) Relision: Kristna 37,3 % (katoliker 10,1 %, anglikaner 6,8 %, presbyterianer och kongregationer 5,2 %, pingstvänner 1,8 %, metodister 1,6 %, Jesu Kristi kyrka 1,2 %, övriga 10,7 %), hinduer 2,7 %, maorier 1,3 %, muslimer , buddhister 1,1 %, annan religion 1,6 % (inkluderar judendom, spiritualism och New Age-religioner, Baha'i, asiatiska religioner förutom buddhismen), ingen religion 48,6 %, motsatte sig att svara 6,7 % (2018) Befolkningsantal: 44,991,442 (Juli 2021) Statsskick: Konstitutionell monarki Area: 268 021 kvadratki