Hur man berättar falskt
•
Genom åren har Elizabeth Loftus, professor vid University of California, planterat fler än 20 000 påhittade minnen hos sina försökspersoner. Och hon har blivit allt skickligare.
– Vi började med att bara ändra minnet av färgen på någons hår. I dag har vi ett recept för hur man planterar falska minnen av hela personer och händelser, berättar Elizabeth Loftus.
Metoden går bl a ut på att utnyttja auktoriteten hos den som ska plantera minnet. Det är också viktigt att spela på försökspersonens känslor och fantasi. Alla är visserligen inte lika mottagliga, men en tredjedel av försökspersonerna tar emot minnen som de senare inte kan skilja från verkliga minnen.
Elizabeth Loftus beskriver sitt arbete som att sätta kött på ben av falsk tro. Det inplanterade minnesfragmentet är bara en grund som sedan försökspersonens fantasi hjälper till att bättra på till ett fullvärdigt och trovärdigt minne.
På detta sätt har hon t ex lyckats få folk att tro att de skakat hand med Snurre Sprätt p
•
Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk
Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.
Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk
Då mediefältet är brokigt och nyheter sprids i sociala medier, ställs det allt större krav på medborgarnas medieläsfärdighet. Det vill säga kunskap att förstå vad som är fakta och vad som inte är det.
Det är på var och ens ansvar att skydda sig mot strunt, propaganda och försök till informationspåverkan. Den finländska skolan gör visserligen ett viktigt arbete i att lära ut mediekunskap åt eleverna, men de insikterna är precis lika viktiga också för äldre mediekonsumenter.
Länk förknippad med bilden
Länk förknippad med bilden
De här frå
•
Fake news och "alternativa fakta"
Illustration: Linnea Blixt
Hur formas vår världsbild av de källor där vi hämtar kunskap? Kommer samhället att bestå av en alltmer polariserad befolkning? Kan vi se en kris för demokratin i framtiden – eller är denna framtid redan här? Hur hanterar vi det i klassrummet? Detta avsnitt vill ge dig som lärare stöd att reflektera över frågorna och belysa dem i din undervisning.
Under de senaste åren har sociala medier och snabbt informationsflöde fått allt större betydelse och nya fenomen har därmed börjat uppmärksammas. I den allmänna debatten talas ofta om falska nyheter, ”alternativa fakta”, faktaresistens, filterbubblor och ekokammare. Dessa fenomen har lett till nya diskussioner och utmaningar såväl i klassrummet som i samhället. Vi behöver mer kunskap om hur sociala medier påverkar oss, om mekanismerna som styr den information som når oss där och om hur detta i sin tur förändrat de samtal som förs i skola och offentlighet.
Det hä