Hur mycket ljus släpper
•
Forskaren: ”Behövs krav på ljustillverkarna att redovisa utsläpp”
– Idag har kunden ingen chans att få reda på vad ett visst ljus släpper ut. Ibland står det inte ens vilken råvara ljusmassan är gjord av på förpackningen, säger Aneta Wierzbicka, som forskar om hur levande ljus påverkar inomhusluften.
– I många andra branscher ställs det krav på att tillverkarna ska redovisa vilka kemikalier produkten innehåller och utvärdera deras hälsoeffekter.
Stora skillnader i utsläpp
I dagsläget finns inte tillräckligt med forskningsunderlag för att kunna säga ifall en viss typ av ljusmassa – exempelvis stearin eller paraffin – är mindre hälsofarlig än en annan, enligt Aneta Wierzbicka.
Men man vet att mängden sotpartiklar som avges till inomhusluften kan skilja enormt mellan olika ljusfabrikat, och Aneta tycker att det borde ställas högre redovisningskrav på ljustillverkarna.
– Det borde finnas en standardmärkning, så att du kan se om ljuset lever upp till kraven eller inte. Vissa ljusti
•
Belysning
Lysdiodlampan är mest känd som LED-lampa, från den engelska förkortningen Light Emitting Diods.
Sparar upp till 90 procent jämfört med glödlampan
LED-lampan håller upp till 15 gånger längre än glödlampan och drar upp till 90 procent mindre el. De innehåller inget kvicksilver. Det finns LED-lampor med olika socklar och i många olika storlekar och former för att passa i olika armaturer. De finns till exempel som kronljus och som päronlampor.
Du kan välja om ljuset ska vara kallt eller varmt
En LED-lampa kan ha varmt eller kallt ljus, detta visas på förpackningen som kelvin (K), ju lägre siffra desto varmare upplevs ljuset från lampan.
Alla LED-lampor går inte att dimra
Det ska framgå på förpackningen om lampan inte är dimbar, eller om lampan bara fungerar tillsammans med vissa dimrar. Tillverkaren ska informera om vilka dimrar som fungerar tillsammans med LED-lampan på sin egen webbplats.
Känslig för värme
Elektroniken i en LED-lampa kan vara känslig för värme. Om
•
Smarta fönster kan styra vilket ljus som släpps in
En stor del av världens energiförbrukning - uppåt 40 procent - beräknas gå åt till att styra vår inomhusmiljö. Energin används till att värma upp eller kyla ner byggnader, till belysning och ventilation. Det finns mycket att vinna genom smartare teknik, säger Clas Granqvist, professor i fysik vid Uppsala Universitet.
– Den svaga länken i byggnaden, det är fönstret. Där går det antingen ut energi, så vi måste värma, eller går in energi, så vi måste kyla. Så om man kan åstadkomma fönster som kan styra energiinflödena så kan man göra mycket stora besparingar i den energi som förbrukas i världen.
Och det är precis sådan teknik som en amerikansk forskargrupp nu har tagit fram. Forskarna har lyckats bädda in en särskild typ av nanopartiklar i en variant av glas. När det här materialet utsätts för en låg spänning så förändras hur mycket ljus som släpps igenom - det kan till exempel göras ljusare eller mörkare över dagen