Hur lång är kelvin


  • 400 lumen i watt
  • Hur många lumen är dagsljus
  • 2700 kelvin

  • Hur du väljer rätt LED-Lampa

    Vi har ni gått igenom vad en LED-lampa är och vad de olika belysningsmåtten betyder. I det här avslutande avsnittet kommer vi ge dig våra två bästa tips på vad du ska tänka på när du väljer LED-lampor för olika delar av ditt hem.

    1. Utgå alltid från hur mycket ljus det aktuella rummet kräver

    För att en belysning ska uppnå sin önskade effekt krävs det att du väljer rätt ljuskälla. Detta är sant både från ett estetiskt och funktionellt perspektiv. Det första att ta reda på när du ska arbeta med belysningen i ett rum är hur mycket ljusstyrka din lampa behöver för att den ska lyckas med att fylla sin funktion i ditt hem. Ska du använda lampan som en mysig och dekorativ belysning eller krävs det att lampan ska lysa upp ett kök eller badrum? Utifrån hur starkt sken du behöver väljer du sedan ljusstyrka på din lampa. Som du nu vet anges en LED-lampas ljusstyrka i Lumen.

    2. Vilken känsla vill du att din belysning ska skapa?

    Den belysning du har i ett rum ä

    Färgtemperatur & Kelvin

    Färgtemperatur och dess Påverkan

    Vad är Färgtemperatur?
    Vitt ljus uppvisar en mångfald av färgtoner baserat på dess temperatur, uttryckt i kelvin (K). Denna färgtemperatur påverkar vår upplevelse av ljusets "värme" eller "kyla". Låga kelvinvärden, exempelvis 2100K, ger ett varmt, gyllene sken. Högre värden, som 5000K och däröver, resulterar i ett ljus med en kallare, blåaktig ton.

    Solens Inverkan på Färgtemperatur
    Solens ljus genomgår en naturlig variation i färgtemperatur under dagens lopp. Morgon- och kvällsljuset ger en varmare känsla med lägre kelvinvärden. Det höga solståndet mitt på dagen ger ett kallare ljus. Denna förändring i ljusets kvalitet är direkt kopplad till solens placering på himlen och påverkar vår biologiska klocka samt vår upplevelse av omgivningen.

    Kulturella och Historiska Preferenser
    Kulturella och historiska preferenser för ljusets färgtemperatur har varierat geografiskt. Kallare regioner har historiskt dragits mot varm

    Exempel 1

    Ange temperaturen $83,0$°C i Kelvin.

    Lösning

    För att gå till enheten Kelvin så adderar vi mätetalet med konstanten $273,15$.

    Detta ger oss:

    $T = 83,0 + 273,15 = 356,15\;K.$

    Avrundat till tre värdesiffror får vi därför:

    $T = 356$ K

    Exempel 2

    Ange temperaturen$42,0$42,0K i Celsius.

    Lösning

    För att gå till enheten Celsius så subtraherar vi mätetalet med konstanten $273,15$.

    Detta ger oss:

    $T = 42,0 – 273,15 = -231,15^0$C.

    Avrundat till tre värdesiffror får vi därför:

    $T = -231^0C$.

    I vetenskapliga sammanhang är det inte fördelaktigt att använda enheten Celsius för temperatur.

    En av anledningarna till detta är att Celsius skalan är definierad utifrån när vatten fryser och kokar.

    Istället är det bättre att använda en skala som har sin nollpunkt i den absoluta nollpunkten, d.v.s. den temperatur då det faktiskt inte kan bli kallare.

    En skala som fungerar på detta sätt är Kelvin skalan, som är SI-enheten för temperatur.

    SI-enheten för temperatur ka