Vad påverkar hur stor
•
Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.
De allra flesta drabbas av någon form av psykisk ohälsa någon gång under livet. Vissa saker som påverkar den psykiska hälsan går att förändra, medan andra är svårare att göra något åt.
Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera. Det handlar om vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om, men också om de rättigheter, möjligheter eller begränsningar som samhället och vår o
•
Fostertillväxt och födelsestorlek
[Barnets tillväxt- och mognadsperioder]
| Av graviditetens 40 veckor är det bara 38 som utgörs av embryonal- och fosterutveckling eftersom graviditetsstart konventionellt räknas från sista menstruationens första dag och inte från konceptionstillfället. | Faktaruta:En betydande andel av variationen i födelsevikt utgörs av skillnader i den fettackumulering hos fostret som sker de tio sista graviditetsveckorna. Det nyfödda barnet innehåller genomsnittligt cirka 450 g fett. |
Tillväxthastigheten är initialt mycket hög och accelererande men bromsas in från omkring vecka 20. Viktökningen per tid är maximal först vid vecka 34 varefter det sker en stark inbromsning. Begränsningen av tillväxten är nödvändig för att barnet ska kunna passera förlossningskanalen och anses åtminstone delvis förmedlas via maternella mekanismer. Sannolikt har olika kvinnor olika förmåga att påverka fostertillväxten i detta avseende vilket kan vara en del av bakgrunden till
•
Presentation av rapporten om ungas utsatthet
Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen (1 min 43 sek).
Flera faktorer påverkar barn och ungas psykiska hälsa
Det handlar t.ex. om uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.
Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.
Läs mer om stöd till barnhälsovården, hembesök i samverkan, och barn i risk: