Hur är molekylerna
•
Elever lär sig kemi med molekylärt drama
Drama kan användas i undervisning av naturvetenskap på många sätt. Ett sätt är att låta elever spela upp en fysikalisk process. Elevernas kroppar och hur dessa interagerar med varandra kan då bli en analogi för det som händer på den molekylära nivån. Två studier publicerade 2018 undersökte vad och hur eleverna lär sig om kemi genom sådana övningar. Resultaten visar tillsammans att dramatisering av molekyler ger barn och elever i olika åldrar möjlighet att utveckla sin förståelse av kemi.
”Molekyldans” får barn att förstå kemi
Annika Åkerblom vid Göteborgs universitet och hennes medförfattare tittade på vad barn i en förskoleklass lärde sig vid ett besök på ett kulturcenter. Studien presenteras i artikeln ”Preschool children’s conceptions of water, molecule, and chemistry...” och syftet med aktiviteten var att lära sig om begreppet molekyl, med vatten som exempel. Vid besöket lät en dramalärare och en universitetslärare de 22 barnen bland a
•
Molekyl
En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.[1][2][3]
En molekyl kan variera i storlek från två atomer, såsom H2 (vätgas), till tusentals atomer i makromolekyler som proteiner, nukleinsyror eller syntetiska och naturliga polymerer. Det kan också förekomma jonbindningar, vätebindningar och andra typer av kemiska bindningar mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl.
Inom den kinetiska gasteorin används ofta termen molekyl för alla partiklar i gasform oavsett dess beståndsdelar. Enligt denna definition räknas ädelgaser som molekyler trots att de endast består av enkla obundna atomer.[4] Proteiner med kvartärstruktur består i själva verket i många fall av flera molekyler som hålls samman av intermolekylära krafter, även om biokemister ofta betraktar dem som en enda molekyl.
Laddning
[redigera | redige•
Alla grundämnen kan vara i fast, flytande och gasform. Dessa tillstånd kallas för aggregationsformer. Det som bestämmer vilken form ett grundämne har är temperaturen. Vid olika temperatur rör sig atomerna (eller molekylerna) i ämnet olika mycket. Ju varmare det är desto mer rör sig atomerna (eller molekylerna). Det skiljer sig också mellan olika grundämnen vilken form det har vid en viss temperatur.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
- Fast ämne: Atomerna/molekylerna rör sig väldigt lite. De är tätt packade och rör sig bara med små rörelser.
- Flytande: Om du tillför värme rör sig atomerna/molekylerna mer. I vätskor är atomerna/molekylerna fortfarande tätt packade, men de rör sig fritt och byter plats med varandra.
- Gas: Atomernas/molekylernas rörelser är så stora att de frigör sig från varandra. Atomerna/molekylerna rör sig med hög fart och krockar med omgivningen. Det är tomrum mellan partiklarna. Det finns ingen luft eller något annat utan det är helt tomt mellan de